fredag 14 november 2014

Svar på tal


Jag känner igen mig otroligt mycket i det du beskriver från när jag var sjuk i ätstörningar. Jag tror inte att själva "utstängandet" är ett självskadebeteende men att du kanske har något som du behöver ha kontroll över så pass mycket att du inte orkar umgås med dina vänner. När jag var sjuk så stängde jag ut människor för att fortsätta skada mig själv genom att svälta och överträna, så det var själva maten och träningen som var ett självskadebeteende och inte att jag isolerade mig från människor, även om det också är en sjukt jobbig sak att gå igenom.

Tänk efter om du har någon bakgrund till varför du mår som du gör. Det kan helt enkelt handla om att du är inne i en depression. Jag är själv inne i en just nu (dock har jag mått väldigt mycket bättre de senaste dagarna) och jag vet att jag vissa dagar stänger in mig på mitt rum och knappt pratar med någon för att jag helt enkelt inte orkar "vara glad, trevlig och tillmötesgående". Många har fått för sig att det är fult att må dåligt och att det inte är något man ska visa för omvärlden och det gör att man isolerar sig för att ingen ska bryta sig igenom den fasaden man byggt upp.

Jag hoppas du kommer fram till något och att det löser sig för dig.
Kram!

2 kommentarer:

  1. Ett väldigt bra svar! Det blir automatiskt att man stänger andra ute för att man är så djupt inne i sin egen bubbla.

    SvaraRadera

PS. Fråga för Bloglovin-byten :)