torsdag 6 november 2014

Weirdo world

Hallå där torsdag. Hade en helt okej natt inatt även om jag inte somnade förrän vid 7-8 imorse. Jämför man med förra natten var det rena himmelriket, så stark var ångesten igår. Det enda konstiga och jobbiga jag känt sen innan jag somnade var hur jag får konstiga stötar i hela kroppen och de har hållt i sig hela dagen. Det är som att nån sätter i en kontakt i vägguttaget och lika snabbt drar ut den, att det går en sekunds stark ström genom hela kroppen och jag skakar till som om jag frös/ryste. Väldigt märklig känsla, ingenting jag har upplevt förut. Det här upprepar sig mellan 1-4 gånger i minuten.

Nåt mer jag märkte innan jag somnade var hur alla ljud blev så himla starka och hotfulla. Syskonen gick ju upp ungefär den tiden jag äntligen höll på att slumra till. Att ta av korken från hårspraysflaskan blev ett stort eko i huvudet, när någon stängde toalettdörren var det som ett högljutt skott och alla steg jag hörde var på väg mot mig för att göra mig illa. Samtidigt förlorade jag helt kontakt med armar, axlar och huvudet. De domnade bort helt och hörde inte alls till mig längre. Armen jag lutade huvudet emot var en död arm, någon annans, och jag äcklades så av den samtidigt som jag inte kunde röra mer än ett par fingrar för att knuffa bort den. Så himla äcklig känsla. Har någon varit med om liknande blir jag oerhört tacksam om ni berättar det för jag känner mig ärligt talat helt galen. Sjukdomsinsikt har jag men den blir svagare under dessa stunder för att det är så himla främmande känslor och upplevelser. 

Fick iallafall ihop totalt fyra timmar sömn innan jag tog mig iväg till skolan. Skolan är lite som en räddning, en slags terapi, för mig. Min lärare är så insatt och har sett saker ur alla världar och menade att det inte var något konstigt. Med mitt svaga sömnkonto skärps alla sinnen, ljud och syner upplevs starkare än vanligt, och i och med mitt paniksyndrom är det nästan mer en regel än ett undantag att man tror att man håller på att bli galen. Det var så himla skönt att höra och eftersom jag har sån stor tillit och respekt för henne så går det in på ett helt annat sätt än att till exempel läsa om symtomen på internet. 

Lång text, kanske inte jätteintressant och kind of helskumt men jag är brutalt ärlig och öppen på gott och ont. Bloggen är en del av mitt sätt att bli hel igen.

1 kommentar:

PS. Fråga för Bloglovin-byten :)